Fortsätt till huvudinnehåll

En mörkrädd pojke - Justin Evans

George Davis är en framgångsrik ung man med fru och nyfödd son, men han har ett problem, han klarar inte av att röra vid sin son och söker därför hjälp hos en psykolog. Redan i det första samtalet kommer det fram att George redan som ung har gått i terapi, men han har svårt att prata om det. Psykologen ber honom därför anteckna ner det han kommer ihåg och sedan ta med det till deras sessioner. Boken består till största del av Georges anteckningar. När han var 11 år så dog hans pappa efter att ha drabbats av någon sjukdom under en vistelse i Honduras. Strax efter pappans död börjar George få besök av en pojke som ingen annan ser. Pojken är snäll till en början men blir sedan elakre och ondare. George söker hjälp av en gammal vän till sin pappa, Tom Harris, som konstaterar att George får besök av en demon. George får också veta att även hans pappa hade syner, trodde på demoner och var exorcist. Parallellt med detta åker George in på mentalsjukhus och riskerar tvångsvård. Gerges mamma tror nämligen inte på demonhistorien.

En mörkrädd pojke är Justin Evans debutbok och har fått mycket bra kritik. När jag har läst om boken tidigare så har jag uppfattat att det skulle vara en skräckhistoria och hade därför den ingången när jag började läsa boken. Men jag tycker inte alls att den här boken var särskilt kuslig eller obehaglig på ett sätt som gjorde mig mörkrädd. istället uppfattade jag att temat i boken var psykisk sjukdom.

Justin Evans gör en exeptionellt bra beskrivning av en pojke som hamnar i en psykos efter att ha drabbats av en livskris och inte får någon stöttning av vuxenvärlden, ett ytterliggare svek blir det när vuxna i hans närhet tror på hans vanföreställningar. Jag vet inte om Evans tänkt sig att man som läsare ska bli osäker och fundera kring om George är besatt av en demon eller om han är psykiskt sjuk, men han får inte mig att fundera. Vidare tycker jag att Evans gör en bra beskrivning även på en psykiatrivård som sviker sina patienter och har svårt att hantera dem och deras familjer. Enda gången i boken där jag blev riktigt skrämd (men inte på ett "spöksätt") var alldeles i slutet av boken, men det ska jag inte orda om här.

När jag väl hade förstått att boken inte var en skräckroman, och den besvikelsen hade lagt sig, så kunde jag ta den till mig och tycka om den. Läs den gärna och bilda en egen uppfattning. Vad tyckte ni? Vad var temat i boken?

Kommentarer

Elin sa…
Hmm, det låter intressant. Som du säkert förstår så har min bok-kö naturligtvis inte krympt, trots idel läsning, utan utökats - det hör kanske till sjukdomsbilden:) Men om jag känner dig rätt så har du inte lånat utan köpt boken så jag kanske kan låna den av dig vid lämpligt tillfälle. Jag vill gärna rekomendera en bok, som jag precis avslutat, "Igelkottens elegans" av Muriel Barbery. Skratt, tårar, igenkänning och tänkvärda tankar utlovas. Den har fått mig nyfiken på ett, för mig, lite borttappat ämne, filosofi. Så nu letar jag bra faktaböcker i ämnet. Finns ju massor och eftersom jag är osäker på vad jag egentligen är ute efter så har jag inte hittat någon lämplig ännu, men det kommer nog.
Kram
Du känner mig allt för väl:) Självklart får du låna boken, vi kanske t.o.m. kan bytlåna. Har läst en hel del positivt om "Igelkotten elegans", så den läser jag gärna.

Populära inlägg i den här bloggen

Stjärnlösa nätter; en berättelse om kärlek, svek och rätten att välja sitt eget liv - Arkan Asaad

Jag blev tipsad om den här boken av en kompis och lyssnade på den som ljudbok. Det var ett klockrent tips för jag tyckte mycket om boken. Handling (förlagets text): Stjärnlösa nätter  är en roman om hur de sega banden mellan fäder och söner, tvinnade av nedärvda idéer om respekt och plikt mot familjen, kolliderar med en ung mans självklara rätt att själv välja sitt liv. Berättelsen om Amàe ger läsaren inblick i en för de flesta okänd värld. Stjärnlösa nätter  handlar om Amàr som växer upp i en svensk småstad i en kurdisk familj, med en starkt dominerande far. När han är arton år beger sig familjen på en bilsemester till släkten i Irak. Det är första gången på många år som de reser tillbaka, och alla har höga förväntningar. När de är på plats efter en strapatsrik bilfärd genom Europa blir det en rad smärre kulturkrockar. För Amàr, som flyttat hemifrån i Sverige är det till exempel naturligt att ställa sig vid diskbänken, men han blir bortmotad av de kvinnliga släktingarna med fni

Blod rödare än rött: en berättelse om mod, smärta och vägen till försoning - Arkan Asaad

För någon vecka sedan så skrev jag om Arkan Asaads bok Stjärnlösa nätter . Den handlar om Amàr som tvingades in i ett giftermål med sin kusin. Det här är berättelsen om Amàrs pappa Casim. Handling (förlagets text): I uppföljaren till den hyllade debutromanen Stjärnlösa nätter  får vi lära känna Casim, Amàrs far, som i första boken bara framstår som en grym och oförstående pappa. Vad gjorde honom till den han har blivit? Det visar sig att Casims öde är minst lika dramatiskt som Amàrs eget. Efter en hård uppväxt gifter han sig med Jamila, men kort därefter tvingas han iväg för militärtjänstgöring. Casim längtar hem och bestämmer sig för att desertera, och familjen tvingas på flykt. Den farliga och plågsamma resan slutar i Sverige, samtidigt som Casims mor, far och syskon hamnar i fängelse där de torteras, våldtas och dödas. När Amàr lär känna det våldsamma öde som format Casim kan han äntligen förstå och slutligen försonas med sin pappa. Mina reflektioner: Oj, vad ska man säg

Tillfälligt (?) avbrott

Efter att ha våndats och funderat fram och tillbaka så har jag bestämt mig för att, åtminstone tillfälligt, sluta uppdatera bloggen. De senaste åren så har jag varit något av en periodare, men perioderna då jag skriver här blir kortare och infaller alltmer sällan.  Jag vill inte sluta skriva om böcker jag har läst och lyssnat på, däremot kommer jag att göra det i ett annat format. Därför kommer jag att sälla mig till den växande skaran bookstagrammers och uppdatera mer regelbundet på Instagram i stället.  Egentligen så tycker jag själv bättre om att läsa långa blogginlägg om böcker i stället för kortare omdömen. Det är detta som mina funderingar kretsat så mycket kring. Jag har dock insett att om det ska bli något skrivet från mitt håll så får det bli kortare texter och då passar Instagram bra. Ni hittar mig på: Instagram där jag heter @mednasanienbok Facebooksidan Med näsan i en bok Goodreads där jag heter Anna (med näsan i en bok) Danielsson Hoppas vi ses där! Och kanske kommer jag t