Fortsätt till huvudinnehåll

Evig natt - Michelle Paver

Jack har alltid drömt att få delta i en arktisk expedition. Han lever ett tråkigt liv i London, fattig och helt utan vänner. Så får han nys om en planerad expedition med destination Spetsbergen (Svalbard). Jack blir rekryterad som radiotelegrafist av tre rika ynglingarna. Han känner sig utanför i gruppen men tyr sig ganska snabbt till gruppens ledare Gus. De fyra beger sig först till det norska fastlandet där de provianterar, skaffar slädhundar och träffar skepparen Eriksson som ska föra dem till Spetsbergen och viken Gruhuken. Eriksson försöker övertala gruppen att välja en annan plats, men vägrar att säga varför han inte tycker att de ska slå läger just där. En av gruppens medlemmar halkar och bryter foten innan de ens kommer fram till Gruhuken. De tre återstående expeditionsmedlemmarna - Jack, Gus och Archie - når tillslut viken och de norska sjömännen stannar kvar en tid för att hjälpa dem att bygga upp sin station. Det finns märkliga lämningar från tidigare bosättningar men norrmännen är fåordiga och vägrar att tillbringa nätterna på land, de sover på skeppet. I slutet av augusti lämnas gruppen ensam och de påbörjar sitt vetenskapliga arbete. Dagarna blir allt kortare och den 16 oktober försvinner solen helt och hållet. Jack har börjat ana oråd och drabbas allt oftare av en oförklarlig känsla av skräck. När Gus drabbas av blindtarmsinflammation kallar de efter Eriksson som hämtar upp honom och Archie, Jack beslutar sig för att stanna kvar för att slippa avbryta de mätningar de åtagit sig att göra. Gus och Archie blir borta längre än väntat och Jack tillbringar fyra månader ensam i totalt mörker. Eller, inte helt ensam - någon gör honom sällskap i Gruhuken...

Det här är något så ovanligt som en vuxenroman av Michelle Paver och dessutom en spökhistoria. Det är en fantastisk idé att förlägga den i arktisk miljö under vintertid. En miljö som fascinerar och hittas igen i alltfrån Shelleys Frankenstein till Arkiv X.

Paver beskriver naturens och ljusets förändring helt fenomenalt. I början lyser midnattsolen och den främmande figuren i Gruhuken känns visserligen obehaglig men inte hotfull. Det är på något sätt för vackert och livfullt runt omkring för det; fåglar som skränar, sälar och livskraftiga växter.

Desto mörkare det blir desto tydligare blir det hur beroende man som människa är av ljuset. Hur det påverkar en psykiskt att befinna sig i ständig natt. Det är som att det okända som finns där ute livnärs av mörkret, blir starkare av det. Människorna stänger in sig i sin ljusa stuga och ser ingenting av vad som händer utanför. När Jack lämnas ensam blir situationen alltmer klaustrofobisk och vansinnet är nära att bryta fram.

Evig natt är precis vad den utger sig för att vara - en arktisk spökroman - och den är riktigt, riktigt bra! Paver har en otrolig berättartalang. Som läsare sugs jag in i historien, det är som att jag befinner mig på Spetsbergen tillsammans med Jack och de andra. Och det är läskigt, en skräck som smyger sig på en - precis som den smyger på Jack.

Boken ges ut av Bokförlaget Semic och Månpocket och kan köpas på Adlibris och Bokus

Andra som bloggat om boken är till exempel ihyllan, Bokhora, Olika sidor och Bokmalen

Kommentarer

Oj, den låter spännande och lite läskig. Men verkligen spännande miljö - lite ovanligt. Kanske julklappstips för maken? ;)
Ha en bra dag! :)
Monika sa…
Jag undrar om det inte är dags att vika en hel månad till skräckläsning. Januari passar kanske...
Så himla bra den här! Jag läste och rös och frös hela boken igenom :D
Mandelhjärta - ett jättebra julklappstips!
Monika - låter som en bra idé att vika en månad enbart åt böcker som på ett eller annat sätt utlovar sträckläsning!
ingonhjärta - visst är den!

Populära inlägg i den här bloggen

Stjärnlösa nätter; en berättelse om kärlek, svek och rätten att välja sitt eget liv - Arkan Asaad

Jag blev tipsad om den här boken av en kompis och lyssnade på den som ljudbok. Det var ett klockrent tips för jag tyckte mycket om boken. Handling (förlagets text): Stjärnlösa nätter  är en roman om hur de sega banden mellan fäder och söner, tvinnade av nedärvda idéer om respekt och plikt mot familjen, kolliderar med en ung mans självklara rätt att själv välja sitt liv. Berättelsen om Amàe ger läsaren inblick i en för de flesta okänd värld. Stjärnlösa nätter  handlar om Amàr som växer upp i en svensk småstad i en kurdisk familj, med en starkt dominerande far. När han är arton år beger sig familjen på en bilsemester till släkten i Irak. Det är första gången på många år som de reser tillbaka, och alla har höga förväntningar. När de är på plats efter en strapatsrik bilfärd genom Europa blir det en rad smärre kulturkrockar. För Amàr, som flyttat hemifrån i Sverige är det till exempel naturligt att ställa sig vid diskbänken, men han blir bortmotad av de kvinnliga släktingarna med fni

Blod rödare än rött: en berättelse om mod, smärta och vägen till försoning - Arkan Asaad

För någon vecka sedan så skrev jag om Arkan Asaads bok Stjärnlösa nätter . Den handlar om Amàr som tvingades in i ett giftermål med sin kusin. Det här är berättelsen om Amàrs pappa Casim. Handling (förlagets text): I uppföljaren till den hyllade debutromanen Stjärnlösa nätter  får vi lära känna Casim, Amàrs far, som i första boken bara framstår som en grym och oförstående pappa. Vad gjorde honom till den han har blivit? Det visar sig att Casims öde är minst lika dramatiskt som Amàrs eget. Efter en hård uppväxt gifter han sig med Jamila, men kort därefter tvingas han iväg för militärtjänstgöring. Casim längtar hem och bestämmer sig för att desertera, och familjen tvingas på flykt. Den farliga och plågsamma resan slutar i Sverige, samtidigt som Casims mor, far och syskon hamnar i fängelse där de torteras, våldtas och dödas. När Amàr lär känna det våldsamma öde som format Casim kan han äntligen förstå och slutligen försonas med sin pappa. Mina reflektioner: Oj, vad ska man säg

Tillfälligt (?) avbrott

Efter att ha våndats och funderat fram och tillbaka så har jag bestämt mig för att, åtminstone tillfälligt, sluta uppdatera bloggen. De senaste åren så har jag varit något av en periodare, men perioderna då jag skriver här blir kortare och infaller alltmer sällan.  Jag vill inte sluta skriva om böcker jag har läst och lyssnat på, däremot kommer jag att göra det i ett annat format. Därför kommer jag att sälla mig till den växande skaran bookstagrammers och uppdatera mer regelbundet på Instagram i stället.  Egentligen så tycker jag själv bättre om att läsa långa blogginlägg om böcker i stället för kortare omdömen. Det är detta som mina funderingar kretsat så mycket kring. Jag har dock insett att om det ska bli något skrivet från mitt håll så får det bli kortare texter och då passar Instagram bra. Ni hittar mig på: Instagram där jag heter @mednasanienbok Facebooksidan Med näsan i en bok Goodreads där jag heter Anna (med näsan i en bok) Danielsson Hoppas vi ses där! Och kanske kommer jag t