Fortsätt till huvudinnehåll

Himmelstrand - John Ajvide Lindqvist

Isabelle Sundberg väcks av dottern Molly som är kissnödig och inte vill gå från husvagnen till servicebyggnaden själv. Och som säger att hon är rädd eftersom nästan allt är borta. Isabelle masar sig upp ur sängen och tittar ut - hennes första tanke är kuliss, världen ser konstgjord och overklig ut. Campingen är borta, kvar står endast fyra husvagnar och fyra bilar. De står i ett tillsynes oändligt fält av perfekt gräs. Himlen är blå, men solen syns inte. En efter en vaknar husvagnarnas inneboenden upp och de samlas i en ring  på den öppna ytan mellan husvagnarna. 8 vuxna, 2 barn, en hund och en katt. Ganska snart upptäcker de att de inte är helt ensamma och det som finns där skrämmer om möjligt mer än ensamheten och det faktum att världen som de känner den bara försvunnit.

Ajvide Lindqvist inleder boken med orden
"På bristen känner man en människa. (...) Oavsett vilket så är det bristen som driver, vare sig vi är bekanta med de eller ej. Och precis som allt annat kan den nå en kritisk massa, en punkt då den ändrar karaktär och blir till något annat. Många företeelser som vi kallar oförklarliga kan förklaras på detta sätt. Här följer ett exempel."

Vi får lära känna alla karaktärer på ett ganska ingående och ömsint sätt. Till och med den fruktansvärt irriterande och egoistiska Isabelle lyckas Ajvide Lindqvist skildra så att jag som läsare kan känna medkänsla för henne. Och den argsinte machomannen Donald skapar han en förståelse för, att han försöker förneka den rädda lilla pojken inom honom genom att bli elak och grym, hans panik och skräck gör honom irrationell och galen. Jag älskar den lilla pojken Emil som är så van att befinna sig i sina fantasivärldar att han är den första att knäcka koden i vad som händer dem alla. Det mest oväntade paret får väl sägas vara de äldre korsordslösande herrarna Lennart och Olof, två bönder som är ute på husvagnssemester tillsammans. Sakta men säkert låter författaren läsaren ta del av karaktärernas historia och ana att det finns gemensamma nämnare dem emellan trots deras olikheter. Den som skrämmer mest kanske är Molly och frågan är vad som egentligen hände med henne när Isabelle lämnade henne ensam i Brunkebergstunneln när hon var bäbis? Vad var hon med om?

Himmelstrand för mina tankar och känslor till Stephen Kings fantastikserie The Dark Tower. Detta är inte en renodlade skräckhistoria. Visst är det otäckt och skrämmande på många sätt men det är också en slags äventyrs/fantastikberättelse, en berättelse om mod, kärlek och rädslor. Dessutom ger den en liten lektion i svensk dansbandsmusik och framförallt om låtskrivaren Peter Himmelstrand som gett boken sin titel.

Jag gillade verkligen den här boken (vilket jag är glad att kunna säga. John Ajvide Lindqvist är en av mina favoritförfattare och hans förra bok Lilla stjärna var kanske inte en besvikelse, men den bok jag ditills gillat minst. Var lite orolig att det skulle vara en trend - men icke!). Så här några dagar efter att jag läst ut den så tänker jag fortfarande en hel del på karaktärerna (särskilt på Emil) och känslan från boken finns kvar i mig. Så pass mycket att jag härom natten drömde en mardröm som helt klart var inspirerad av den här boken - då har man som skräckförfattare lyckats!

Himmelstrand ges ut av Ordfront förlag och kan köpas på Adlibris och Bokus.




Kommentarer

Bokhuset sa…
Jag älskade den och kände nästan för att börja om från början i samma sekund jag läste ut den. Men den måste nog vila lite. :-)
Jag håller precis på och läser den. Håller med dig så här långt. En väldigt bra bok.
Linnea sa…
Den här vill jag läsa! Jag tyckte Lilla stjärna var lite väl extrem.. Men den var bra ändå. John Ajvide Lindqvist har en hög lägstanivå.. :)

Populära inlägg i den här bloggen

Stjärnlösa nätter; en berättelse om kärlek, svek och rätten att välja sitt eget liv - Arkan Asaad

Jag blev tipsad om den här boken av en kompis och lyssnade på den som ljudbok. Det var ett klockrent tips för jag tyckte mycket om boken. Handling (förlagets text): Stjärnlösa nätter  är en roman om hur de sega banden mellan fäder och söner, tvinnade av nedärvda idéer om respekt och plikt mot familjen, kolliderar med en ung mans självklara rätt att själv välja sitt liv. Berättelsen om Amàe ger läsaren inblick i en för de flesta okänd värld. Stjärnlösa nätter  handlar om Amàr som växer upp i en svensk småstad i en kurdisk familj, med en starkt dominerande far. När han är arton år beger sig familjen på en bilsemester till släkten i Irak. Det är första gången på många år som de reser tillbaka, och alla har höga förväntningar. När de är på plats efter en strapatsrik bilfärd genom Europa blir det en rad smärre kulturkrockar. För Amàr, som flyttat hemifrån i Sverige är det till exempel naturligt att ställa sig vid diskbänken, men han blir bortmotad av de kvinnliga släktingarna med fni

Blod rödare än rött: en berättelse om mod, smärta och vägen till försoning - Arkan Asaad

För någon vecka sedan så skrev jag om Arkan Asaads bok Stjärnlösa nätter . Den handlar om Amàr som tvingades in i ett giftermål med sin kusin. Det här är berättelsen om Amàrs pappa Casim. Handling (förlagets text): I uppföljaren till den hyllade debutromanen Stjärnlösa nätter  får vi lära känna Casim, Amàrs far, som i första boken bara framstår som en grym och oförstående pappa. Vad gjorde honom till den han har blivit? Det visar sig att Casims öde är minst lika dramatiskt som Amàrs eget. Efter en hård uppväxt gifter han sig med Jamila, men kort därefter tvingas han iväg för militärtjänstgöring. Casim längtar hem och bestämmer sig för att desertera, och familjen tvingas på flykt. Den farliga och plågsamma resan slutar i Sverige, samtidigt som Casims mor, far och syskon hamnar i fängelse där de torteras, våldtas och dödas. När Amàr lär känna det våldsamma öde som format Casim kan han äntligen förstå och slutligen försonas med sin pappa. Mina reflektioner: Oj, vad ska man säg

Tillfälligt (?) avbrott

Efter att ha våndats och funderat fram och tillbaka så har jag bestämt mig för att, åtminstone tillfälligt, sluta uppdatera bloggen. De senaste åren så har jag varit något av en periodare, men perioderna då jag skriver här blir kortare och infaller alltmer sällan.  Jag vill inte sluta skriva om böcker jag har läst och lyssnat på, däremot kommer jag att göra det i ett annat format. Därför kommer jag att sälla mig till den växande skaran bookstagrammers och uppdatera mer regelbundet på Instagram i stället.  Egentligen så tycker jag själv bättre om att läsa långa blogginlägg om böcker i stället för kortare omdömen. Det är detta som mina funderingar kretsat så mycket kring. Jag har dock insett att om det ska bli något skrivet från mitt håll så får det bli kortare texter och då passar Instagram bra. Ni hittar mig på: Instagram där jag heter @mednasanienbok Facebooksidan Med näsan i en bok Goodreads där jag heter Anna (med näsan i en bok) Danielsson Hoppas vi ses där! Och kanske kommer jag t