Fortsätt till huvudinnehåll

Drömhjärta - Cecilia Samartín

Drömhjärta handlar om kusinerna Nora och Alicia som växer upp i en rik familj på Kuba på 1950-talet. De lever ett gott liv, badar vid de vita sandständerna, äter god mat, har en sån där mysig och vis husa att anförtro sig till (som man ofta stöter på i böcker) och har ett väldigt skyddat liv. Så bryter revolutionen ut, Fidel Castro tar makten och allt förändras. Nora och hennes familj flyr till USA för att bilda sig ett nytt liv där. De kommer, som alla andra kubaner, först till Miami men väljer sedan att flytta till västkusten. Alicias pappa som till en början stödjer revolutionen hamnar i onåd, misstänks för att vara otrogen revolutionen.

Nora och Alicia håller kontakten via brevväxling. De lever helt skiljda liv. Nora studerar vid universitetet, brottas med att anpassa sig till det nya landet samtidigt som föräldrarna håller hårt på kubanska traditioner och kultur. Alicia förälskar sig och gifter sig - till familjens stora förtvivlan - med en svart man, en revolutionär. Alla i familjen, utom Nora, förskjuter henne från familjen. Situationen på Kuba blir allt värre och Alicia lever ett mycket fattigt liv. När hon blir sjuk bestämmer sig Nora för att återvända till Kuba och hjälpa sin kusin och dennas dotter.

Den här boken innehåller en del klichéer när det gäller karaktärerna i boken, åtminstone till en början innan man som läsare får lära känna dem ordentligt. Från början skissas personligheterna upp i rätt enkla drag, men allt eftersom blir de mer och mer dynamiska och komplicerade. Precis som folk är i vanliga livet.

Den här boken är en bra historieskildring av Kuba och ger en bra inblick i hur livet på Kuba förmodligen har varit (är?), både före och efter revolutionen. I den rika familjen är det inte helt självklart vilken sida man ska stå på rent politiskt, ska man stödja Castro eller inte? Samartín ger också en avskalad bild av hur man såg på personer med afrikanskt ursprung och hur viktigt i Nora och Alicias familj att påtala att man har rent spanskt blod. Alicia, som är den ljusare av de två, ses som vackrare och populärare än Nora. Att hon blir förälskad i en svart man är ren katastrof. Den karaktär som jag blev mest nyfiken på och som jag också hade velat veta lite mer om är Tía Panchita som lever ensam i ett litet hus på en sockerplantage.

Förutom att boken är en intressant historieskildring så är det en fantastisk släkthistoria och berättelsen om vänskapens starka krafter. Det är en otroligt vacker bok och mot slutet blir den dessutom mycket spännande.

Samartín har en alldeles särskild ton i sitt språk som tilltalar mig mycket. Den påminner mig om hennes sätt att prata, med mjuk och lugn röst kan hon beskriva de mest fasansfulla händelser. Hon har en sådan medkänsla och den skiner igenom i hennes texter.

Samartín är själv född på Kuba och har flytt därifrån till USA. Hon är utbildad psykolog och psykoterapet och har arbetat som socialarbetare i Los Angeles. Att hon har en stor förståelse för det mänskliga psyket, mänskliga relationer och flyktingprocesser förstår man när man läser hennes böcker. Jag tänker mig att den här boken även fungerar som ett inlägg i debatten om Kuba. Att hon som exilkuban och författare har velat ge en bild av vad Castros styre har inneburit för den lilla ön och dess befolkning.

Jag har tidigare läst Salvadoreña av Cecilia Samartín och blev helt tagen av den boken, läs mer här. Även Drömhjärta grep tag i mig fullständigt. När jag stängde igen pärarna efter att ha läst sista sidan så gav jag nog ifrån mig en liten suck och kände ett slags hål inombords. Den är så otroligt stark. Jag har bara en sak att säga - Läs den!

Boken ges ut av Bazar förlag och kan bland annat köpas på Adlibris och Bokus

Andra som bloggat om boken är Bokblomma, Kattugglan och Böcker emellan

Kommentarer

Linnea sa…
Jag blev också helt tagen av den här boken (fast jag avskyr kärlekstramset med Nora och hennes karl. ;)).

Populära inlägg i den här bloggen

Stjärnlösa nätter; en berättelse om kärlek, svek och rätten att välja sitt eget liv - Arkan Asaad

Jag blev tipsad om den här boken av en kompis och lyssnade på den som ljudbok. Det var ett klockrent tips för jag tyckte mycket om boken. Handling (förlagets text): Stjärnlösa nätter  är en roman om hur de sega banden mellan fäder och söner, tvinnade av nedärvda idéer om respekt och plikt mot familjen, kolliderar med en ung mans självklara rätt att själv välja sitt liv. Berättelsen om Amàe ger läsaren inblick i en för de flesta okänd värld. Stjärnlösa nätter  handlar om Amàr som växer upp i en svensk småstad i en kurdisk familj, med en starkt dominerande far. När han är arton år beger sig familjen på en bilsemester till släkten i Irak. Det är första gången på många år som de reser tillbaka, och alla har höga förväntningar. När de är på plats efter en strapatsrik bilfärd genom Europa blir det en rad smärre kulturkrockar. För Amàr, som flyttat hemifrån i Sverige är det till exempel naturligt att ställa sig vid diskbänken, men han blir bortmotad av de kvinnliga släktingarna med fni

Blod rödare än rött: en berättelse om mod, smärta och vägen till försoning - Arkan Asaad

För någon vecka sedan så skrev jag om Arkan Asaads bok Stjärnlösa nätter . Den handlar om Amàr som tvingades in i ett giftermål med sin kusin. Det här är berättelsen om Amàrs pappa Casim. Handling (förlagets text): I uppföljaren till den hyllade debutromanen Stjärnlösa nätter  får vi lära känna Casim, Amàrs far, som i första boken bara framstår som en grym och oförstående pappa. Vad gjorde honom till den han har blivit? Det visar sig att Casims öde är minst lika dramatiskt som Amàrs eget. Efter en hård uppväxt gifter han sig med Jamila, men kort därefter tvingas han iväg för militärtjänstgöring. Casim längtar hem och bestämmer sig för att desertera, och familjen tvingas på flykt. Den farliga och plågsamma resan slutar i Sverige, samtidigt som Casims mor, far och syskon hamnar i fängelse där de torteras, våldtas och dödas. När Amàr lär känna det våldsamma öde som format Casim kan han äntligen förstå och slutligen försonas med sin pappa. Mina reflektioner: Oj, vad ska man säg

Tillfälligt (?) avbrott

Efter att ha våndats och funderat fram och tillbaka så har jag bestämt mig för att, åtminstone tillfälligt, sluta uppdatera bloggen. De senaste åren så har jag varit något av en periodare, men perioderna då jag skriver här blir kortare och infaller alltmer sällan.  Jag vill inte sluta skriva om böcker jag har läst och lyssnat på, däremot kommer jag att göra det i ett annat format. Därför kommer jag att sälla mig till den växande skaran bookstagrammers och uppdatera mer regelbundet på Instagram i stället.  Egentligen så tycker jag själv bättre om att läsa långa blogginlägg om böcker i stället för kortare omdömen. Det är detta som mina funderingar kretsat så mycket kring. Jag har dock insett att om det ska bli något skrivet från mitt håll så får det bli kortare texter och då passar Instagram bra. Ni hittar mig på: Instagram där jag heter @mednasanienbok Facebooksidan Med näsan i en bok Goodreads där jag heter Anna (med näsan i en bok) Danielsson Hoppas vi ses där! Och kanske kommer jag t