Fortsätt till huvudinnehåll

The Handmaid's Tale - Margaret Atwood

Det finns ju ett antal klassiker (även moderna sådana) som det bara inte blivit att man läst. För mig har The Handmaid's Tale av Margaret Atwood varit en sådan. Boken blev aktuell igen under det amerikanska presidentvalet och efterföljande kvinnomarscher. Boken diskuterades, plakat med texter som "Illegitimi non carborundum" (don't let the bastards grind you down) och "Make Margaret Atwood fiction again" marscherades med och så vidare. När jag fick nys om att HBO gjort serie av boken så bestämde jag mig för att det är dags att läsa den. Eller rättare sagt lyssna på den...har nämligen lyssnat på den som ljudbok.

Boken handlar om Offred och utspelar sig i Republiken Gilead (här förs mina tankar till Stephen Kings The Dark Tower och Roland av Gilead - for your information så var King först... eller hur man nu ska säga. Gilead nämns ju först i Bibeln och är en fysisk plats, men som en plats, ett rike, efter en stor katastrof så är King före Atwood). Gilead - en dystopisk teokrati och före detta USA.

Det vi får veta är att det varit någon form av katastrof (kanske kärnvapenkrig eller kärnkraftsolycka) som spridit gift i luft och vatten. Många kvinnor och män har blivit sterila och om man väl blir gravid så är det långt ifrån säkert att barnet överlever spädbarnsåldern och/eller föds utan någon form av missbildning. Vi får också veta att det i samband med (efter?) katastrofen blev stor oro i samhället som slutade i någon form av statskupp.

Kvinnors kroppar och människors tankar kontrolleras. För att försäkra sig om nya barn så förslavas reproduktiva kvinnor och hålls som "tjänarinna" hos rika par. Hon ska föda deras barn. I en mycket märklig ritual ligger tjänarinnan i husägarinnans famn medan mannen har sex med henne, allt för att simulera att det egentligen är husägarinnan som blir befruktad.

Margaret Atwood
Atwood låter oss successivt få veta mer om Offred, om hennes liv innan Gilead, om hennes man och barn som så grymt slitits från henne, om hennes vän Moira och om hennes sätt att förhålla sig till denna nya världsordning då kvinnor inte ses som något annat än ett kärl för att skapa nya människor.

Det tog ett tag för mig att komma in i boken men när jag väl gjort det så var jag fast. Med väldigt enkla medel så lyckas Atwood förmedla komplicerade känslor. Delen när Offred tänker tillbaka på när hon och hennes man Luke bestämt sig för att fly och gör sig redo att lämna lägenheten och kommer ihåg katten. Det kan tyckas trivialt men insikten att de inte kan ta katten med sig och vad de måste göra får symbolisera all ångest och det fakta att man måste lämna allt bakom sig när man flyr från förtryck och krig. Tårarna rullade ner för kinderna när jag lyssnade på det stycket och tankarna gick till alla människor som är i den situationen just nu, i denna sekund.

Tyvärr kommer nog den här boken ständigt att vara aktuell och den borde vara obligatorisk läsning i skolan för att diskutera mekanismerna bakom diktaturer, vikten av jämställdhet och utbildning, vikten av demokrati med mera, med mera!

När jag skriver den här recensionen så har tre avsnitt av TV-serien släppts på HBO. Jag har hunnit se två av dem. Den är bra men boken är så mycket bättre. Elisabeth Moss som spelar Offred är en bra skådespelare men hon matchar inte min bild av Offred (och då pratar jag inte bara hur jag har föreställt mig henne utseendemässigt utan energin, utstrålningen, mimiken etc). Nåja, jag ska se hela serien så får jag se om jag ändrar mig :)

På svenska så kommer Norstedts snart ut med en nyöversättning. Den kan förbeställas på Bokus och Adlibris

Kommentarer

Lena sa…
Har hört så mycket om denna bok på senare tid. Borde verkligen läsa den.
Ja, den har fått någon slags revival nu:)

Populära inlägg i den här bloggen

Stjärnlösa nätter; en berättelse om kärlek, svek och rätten att välja sitt eget liv - Arkan Asaad

Jag blev tipsad om den här boken av en kompis och lyssnade på den som ljudbok. Det var ett klockrent tips för jag tyckte mycket om boken. Handling (förlagets text): Stjärnlösa nätter  är en roman om hur de sega banden mellan fäder och söner, tvinnade av nedärvda idéer om respekt och plikt mot familjen, kolliderar med en ung mans självklara rätt att själv välja sitt liv. Berättelsen om Amàe ger läsaren inblick i en för de flesta okänd värld. Stjärnlösa nätter  handlar om Amàr som växer upp i en svensk småstad i en kurdisk familj, med en starkt dominerande far. När han är arton år beger sig familjen på en bilsemester till släkten i Irak. Det är första gången på många år som de reser tillbaka, och alla har höga förväntningar. När de är på plats efter en strapatsrik bilfärd genom Europa blir det en rad smärre kulturkrockar. För Amàr, som flyttat hemifrån i Sverige är det till exempel naturligt att ställa sig vid diskbänken, men han blir bortmotad av de kvinnliga släktingarna med fni

Blod rödare än rött: en berättelse om mod, smärta och vägen till försoning - Arkan Asaad

För någon vecka sedan så skrev jag om Arkan Asaads bok Stjärnlösa nätter . Den handlar om Amàr som tvingades in i ett giftermål med sin kusin. Det här är berättelsen om Amàrs pappa Casim. Handling (förlagets text): I uppföljaren till den hyllade debutromanen Stjärnlösa nätter  får vi lära känna Casim, Amàrs far, som i första boken bara framstår som en grym och oförstående pappa. Vad gjorde honom till den han har blivit? Det visar sig att Casims öde är minst lika dramatiskt som Amàrs eget. Efter en hård uppväxt gifter han sig med Jamila, men kort därefter tvingas han iväg för militärtjänstgöring. Casim längtar hem och bestämmer sig för att desertera, och familjen tvingas på flykt. Den farliga och plågsamma resan slutar i Sverige, samtidigt som Casims mor, far och syskon hamnar i fängelse där de torteras, våldtas och dödas. När Amàr lär känna det våldsamma öde som format Casim kan han äntligen förstå och slutligen försonas med sin pappa. Mina reflektioner: Oj, vad ska man säg

Tillfälligt (?) avbrott

Efter att ha våndats och funderat fram och tillbaka så har jag bestämt mig för att, åtminstone tillfälligt, sluta uppdatera bloggen. De senaste åren så har jag varit något av en periodare, men perioderna då jag skriver här blir kortare och infaller alltmer sällan.  Jag vill inte sluta skriva om böcker jag har läst och lyssnat på, däremot kommer jag att göra det i ett annat format. Därför kommer jag att sälla mig till den växande skaran bookstagrammers och uppdatera mer regelbundet på Instagram i stället.  Egentligen så tycker jag själv bättre om att läsa långa blogginlägg om böcker i stället för kortare omdömen. Det är detta som mina funderingar kretsat så mycket kring. Jag har dock insett att om det ska bli något skrivet från mitt håll så får det bli kortare texter och då passar Instagram bra. Ni hittar mig på: Instagram där jag heter @mednasanienbok Facebooksidan Med näsan i en bok Goodreads där jag heter Anna (med näsan i en bok) Danielsson Hoppas vi ses där! Och kanske kommer jag t