Fortsätt till huvudinnehåll

Krigare - Johanne Hildebrandt

År 2010 följde journalisten Johanne Hildebrandt med de svenska trupperna i Afghanistan för att sedan skriva en reportagebok om tiden. Det är en intressant bok som ger en bild av vad svenskarna gör nere i Afghanistan, en bild som inte ges i media. I media förs främst debatten om för och emot svensakrnas närvaro. Jag ser inte den här boken som en del i den debatten, mer som en skildring av vad de svenskar som åker får möta, vara med om och vad deras uppdrag handlar om. Efter att ha läst Krigare så måste jag säga att jag förvånas över det lilla intresse som finns kring detta.

Det blir lite enahanda ibland, men det är kanske så en soldats liv är - enahanda fram till att det smäller. Och smäller gör det! Svenska soldater har varit inblandade i betydligt fler strider än vad jag hade en aning om.

De delar jag uppskattar mest i boken är när samarbetet mellan svenskarna, afghanska armén och afghanska polisen beskrivs. Det diametralt skilda sättet att tänka ställer till det emellanåt, även alla familje- och klanband som ställer sig ivägen och dikterar villkor på ett sätt som är oerhört för svenskarna att förstå.

I mitt arbetsliv så möter jag många ungdomar från afghanistan och tycker därför att det är spännande med skildringarna från byarna och livet där. Hade önskat mer av den varan men det är förståeligt att Hildebrandt inte kan bidra med det. Det är ett farligt land, hon förknippas med de utländska styrkorna och är dessutom kvinna. Hon har också blivit äldre och försiktigare jämfört med tiden då hon befann sig i brinnande krig i forna Jugoslavien och rapporterade därifrån. Hon väljer helt enkelt att ta färre risker nu.

Ett favoritavsnitt i boken handlar om en kulle utanför en by där talibanerna härjar relativt fritt. Kullen går under namnet rysskullen, där väljer svenskarna att slå läger. Var namnet rysskullen kommer från är osäkert. En man vars familj bott i byn i tre generationer säger att det aldrig varit några ryssar på den kullen. När soldaterna ska gräva latriner så upptäcker de att jorden är fylld av krukskrävor. Byborna berättar att de en gång har hittat ett skelett i kullen när de grävde där. Som Johanne Hildebrandt skriver - det finns en hel del arkeologer som skulle gråta många tårar om de såg hur kullen användes idag. Hon försöker få gehör hos officerarna om att de förmodligen har sitt läger stående på en fornlämning, men får till svar att de befinner sig i krig och inte har tid med sådant nu. Fullt förståeligt men sorgligt.

Språket i boken är rakt fram och enkelt, som man kan förvänta sig av en reportagebok. Läs den om du är intresserad av vad som kan möta de svenskar som åker ut i världen på uppdrag!

Boken ges ut av Bokförlaget Forum och i pocketform av Månpocket och kan köpas på Adlibris och Bokus

Andra som bloggat om boken är Alda Bergr och Boktipset

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Stjärnlösa nätter; en berättelse om kärlek, svek och rätten att välja sitt eget liv - Arkan Asaad

Jag blev tipsad om den här boken av en kompis och lyssnade på den som ljudbok. Det var ett klockrent tips för jag tyckte mycket om boken. Handling (förlagets text): Stjärnlösa nätter  är en roman om hur de sega banden mellan fäder och söner, tvinnade av nedärvda idéer om respekt och plikt mot familjen, kolliderar med en ung mans självklara rätt att själv välja sitt liv. Berättelsen om Amàe ger läsaren inblick i en för de flesta okänd värld. Stjärnlösa nätter  handlar om Amàr som växer upp i en svensk småstad i en kurdisk familj, med en starkt dominerande far. När han är arton år beger sig familjen på en bilsemester till släkten i Irak. Det är första gången på många år som de reser tillbaka, och alla har höga förväntningar. När de är på plats efter en strapatsrik bilfärd genom Europa blir det en rad smärre kulturkrockar. För Amàr, som flyttat hemifrån i Sverige är det till exempel naturligt att ställa sig vid diskbänken, men han blir bortmotad av de kvinnliga släktingarna med fni

Blod rödare än rött: en berättelse om mod, smärta och vägen till försoning - Arkan Asaad

För någon vecka sedan så skrev jag om Arkan Asaads bok Stjärnlösa nätter . Den handlar om Amàr som tvingades in i ett giftermål med sin kusin. Det här är berättelsen om Amàrs pappa Casim. Handling (förlagets text): I uppföljaren till den hyllade debutromanen Stjärnlösa nätter  får vi lära känna Casim, Amàrs far, som i första boken bara framstår som en grym och oförstående pappa. Vad gjorde honom till den han har blivit? Det visar sig att Casims öde är minst lika dramatiskt som Amàrs eget. Efter en hård uppväxt gifter han sig med Jamila, men kort därefter tvingas han iväg för militärtjänstgöring. Casim längtar hem och bestämmer sig för att desertera, och familjen tvingas på flykt. Den farliga och plågsamma resan slutar i Sverige, samtidigt som Casims mor, far och syskon hamnar i fängelse där de torteras, våldtas och dödas. När Amàr lär känna det våldsamma öde som format Casim kan han äntligen förstå och slutligen försonas med sin pappa. Mina reflektioner: Oj, vad ska man säg

Tillfälligt (?) avbrott

Efter att ha våndats och funderat fram och tillbaka så har jag bestämt mig för att, åtminstone tillfälligt, sluta uppdatera bloggen. De senaste åren så har jag varit något av en periodare, men perioderna då jag skriver här blir kortare och infaller alltmer sällan.  Jag vill inte sluta skriva om böcker jag har läst och lyssnat på, däremot kommer jag att göra det i ett annat format. Därför kommer jag att sälla mig till den växande skaran bookstagrammers och uppdatera mer regelbundet på Instagram i stället.  Egentligen så tycker jag själv bättre om att läsa långa blogginlägg om böcker i stället för kortare omdömen. Det är detta som mina funderingar kretsat så mycket kring. Jag har dock insett att om det ska bli något skrivet från mitt håll så får det bli kortare texter och då passar Instagram bra. Ni hittar mig på: Instagram där jag heter @mednasanienbok Facebooksidan Med näsan i en bok Goodreads där jag heter Anna (med näsan i en bok) Danielsson Hoppas vi ses där! Och kanske kommer jag t