Fortsätt till huvudinnehåll

Varma kroppar (Warm Bodies) - Isaac Marion

Det är något med zombier som fascinerar mig. Det måste vara det ultimata skräckscenariot att världen förvandlas likt den gör i The Walking Dead eller I Am Legend och befolkas av ruttnande, äckliga mordiska varelser. Varma kroppar är en annorlunda zombiehistoria och jag måste erkänna att jag var sketisk till att börja med. För i Marions bok är zombierna inte bara mördarmaskiner utan har  tankar och en del kan till och med formulera enstaka ord. När de har ätit en människas hjärna så minns de scener ur den människans liv. De har också en förmåga att planera. Vissa av dem går ut för att jaga och tar tillbaka mat till de andra, de har "skolor" för zombiebarnen där de får öva sina mördarskills på människor och det finns ett slags helgedom som sköts av "skeletten".

R kommer inte ihåg vem han var som människa men han tänker på det ibland och undrar. Han bor tillsammans med ett gäng andra zombier på en gammal flygplats. En dag är han och jagar i staden och möter Julie. Han äter Julies pojkvän, drar med henne levandes till flygplatsen och gömmer henne i ett flygplan.

Min skeptisicm till den här boken berodde mycket på att jag inte gillar hur många författare idag förskönar klassiska onda typer som vampyrer, varulvar och andra monster. Monster ska vara monster, annars skrämmer de inte och varför läser man då en bok befolkad av dem? Och början av boken gav mig inte heller hopp, det kändes rätt tråkigt att följa R på hans vandring genom flygplatsen då han och zombiekompisen M för enstaviga konversationer med varandra. Ganska snart greps jag ändå av historien, av Rs förvandlingsprocess och den osannolika vänskapsrelationen mellan R och Julie.

Det som skiljer den här boken från annan zombielitt som jag läst är perspektivet. Det är ganska vanligt att människorna i böckerna funderar på om deras nära och kära som förvandlats till zombier har kvar något av sin själ, sina minnen, sin mänsklighet men jag har aldrig läst (eller sett) något från det andra perspektivet. Från zombiens sida.

Språket i boken är enkelt och rätt framt, påminner om en YA-bok - kanske är det också målgruppen? Jag gillar när en författare har samma slags språk i såväl beskrivningar, handling som karaktärernas funderingar och inre tankar. Det blir ett behagligt flyt då. Och trots att huvudkaraktären är en zombie så är det en varm historia om vänskap, mod och hopp.

Ska nog våga mig på att se filmen också!

Boken ges ut av Mix förlag, pocketvarianten av Månpocket och kan köpas på Adlibris och Bokus

Andra som bloggat om boken är Swedish Zombie, Hyllan, Schitzo-Cookie´s Bokblogg och Pocketblogg

Kommentarer

Eli sa…
Tyckte mycket om den här boken också! Är dock lite rädd att se filmen då det känns som att det har blivit lite för mycket av sliskig kärlekshistoria över det hela..
Linnea sa…
Jag har ju bara sett filmen och det förvånar mig lite att boken inte är en "sliskig kärlekshistoria", som Eli skriver om. Den parodierar ju Romeo och Julia en hel del liksom.. Åtminstone i filmen. Jag tyckte filmen bar bra hur som helst. Kanske inte det bästa jag sett, men underhållande och annorlunda.

Populära inlägg i den här bloggen

Stjärnlösa nätter; en berättelse om kärlek, svek och rätten att välja sitt eget liv - Arkan Asaad

Jag blev tipsad om den här boken av en kompis och lyssnade på den som ljudbok. Det var ett klockrent tips för jag tyckte mycket om boken. Handling (förlagets text): Stjärnlösa nätter  är en roman om hur de sega banden mellan fäder och söner, tvinnade av nedärvda idéer om respekt och plikt mot familjen, kolliderar med en ung mans självklara rätt att själv välja sitt liv. Berättelsen om Amàe ger läsaren inblick i en för de flesta okänd värld. Stjärnlösa nätter  handlar om Amàr som växer upp i en svensk småstad i en kurdisk familj, med en starkt dominerande far. När han är arton år beger sig familjen på en bilsemester till släkten i Irak. Det är första gången på många år som de reser tillbaka, och alla har höga förväntningar. När de är på plats efter en strapatsrik bilfärd genom Europa blir det en rad smärre kulturkrockar. För Amàr, som flyttat hemifrån i Sverige är det till exempel naturligt att ställa sig vid diskbänken, men han blir bortmotad av de kvinnliga släktingarna med fni

Blod rödare än rött: en berättelse om mod, smärta och vägen till försoning - Arkan Asaad

För någon vecka sedan så skrev jag om Arkan Asaads bok Stjärnlösa nätter . Den handlar om Amàr som tvingades in i ett giftermål med sin kusin. Det här är berättelsen om Amàrs pappa Casim. Handling (förlagets text): I uppföljaren till den hyllade debutromanen Stjärnlösa nätter  får vi lära känna Casim, Amàrs far, som i första boken bara framstår som en grym och oförstående pappa. Vad gjorde honom till den han har blivit? Det visar sig att Casims öde är minst lika dramatiskt som Amàrs eget. Efter en hård uppväxt gifter han sig med Jamila, men kort därefter tvingas han iväg för militärtjänstgöring. Casim längtar hem och bestämmer sig för att desertera, och familjen tvingas på flykt. Den farliga och plågsamma resan slutar i Sverige, samtidigt som Casims mor, far och syskon hamnar i fängelse där de torteras, våldtas och dödas. När Amàr lär känna det våldsamma öde som format Casim kan han äntligen förstå och slutligen försonas med sin pappa. Mina reflektioner: Oj, vad ska man säg

Tillfälligt (?) avbrott

Efter att ha våndats och funderat fram och tillbaka så har jag bestämt mig för att, åtminstone tillfälligt, sluta uppdatera bloggen. De senaste åren så har jag varit något av en periodare, men perioderna då jag skriver här blir kortare och infaller alltmer sällan.  Jag vill inte sluta skriva om böcker jag har läst och lyssnat på, däremot kommer jag att göra det i ett annat format. Därför kommer jag att sälla mig till den växande skaran bookstagrammers och uppdatera mer regelbundet på Instagram i stället.  Egentligen så tycker jag själv bättre om att läsa långa blogginlägg om böcker i stället för kortare omdömen. Det är detta som mina funderingar kretsat så mycket kring. Jag har dock insett att om det ska bli något skrivet från mitt håll så får det bli kortare texter och då passar Instagram bra. Ni hittar mig på: Instagram där jag heter @mednasanienbok Facebooksidan Med näsan i en bok Goodreads där jag heter Anna (med näsan i en bok) Danielsson Hoppas vi ses där! Och kanske kommer jag t